Drömmen om att andas fritt

Jag kvävs

Jag kan inte andas

Jag kämpar för mitt liv

För varje litet andetag

Men luften tas ifrån mig

Hela mitt liv har jag gjort allt rätt

Jag har tagit mina mediciner

Jag har gjort mina behandlingar

Jag har tränat och tränat och tränat

Inte för att få bättre kondition

Inte för att bli snabbare

Inte för att bli starkare

Men för att inte bli sämre

Jag har gjort jobbet

Dag ut och dag in

Varje dag

Ibland hela dagen

Varje vecka

Varje år

Hela livet

Jag har fortsatt

Även när livet varit svårt

Genom utmattning

Genom sorg

Genom oro

Utan att någonsin göra avkall

Aldrig skitit i det

Aldrig låtit just den biten av livet få vila

Aldrig

Varför?

För jag måste

Jag måste hålla ut

Jag måste fortsätta

Tillräckligt länge, tillräckligt mycket

Tillräckligt

För att vara frisk

Dagen då medicinen äntligen kommer

De sa att det skulle ta fem år

Sedan blev det tio

Femton, tjugo, tjugofem

Kämpa, kämpa, kämpa

Den kommer snart

Bara lite till

Lite till

Trettio år

Trettio långa år

Sen kom den

Medicinen

Äntligen

ÄNTLIGEN

Jag kommer få andas fritt…

Men varför händer inget?

Varför får jag inte medicinen?

Varför får jag inte andas?

Tårar

Inte av glädje, av ilska

Av sorg, av frustration

Fan

Fan

Fan

Det kan inte sluta såhär

På målsnöret

Inte efter alla år

Inte efter alla timmar

Efter alla mediciner

Efter allt slem

Efter allt slit

Det kan inte bli ett nej

Det får inte bli ett nej

Dom lovade ju

Dom sa ju

Håll ut, fortsätt

Tills medicinen kommer

När medicinen kommer

Då kommer du få andas

Dom hade fel

Mina andetag blev för dyra

Mitt liv rymdes inte i budgeten

Priset för mitt liv

Blev för högt